S K O R P I O N S O L A R

Zzzzzznark

Publicerad 2014-10-27 19:41:23 i Första trimestern, Graviditet,

Något som är bland den största omställningen enligt mig gällande att vara gravid är tröttheten. Jag har liksom inte ens energi att lägga en liten tanke åt att göra annat än att sova, inget känns relevant eller ens möjligt. När jag väl under dessa veckor hittat på annat än att ligga i sängen så har det varit någon som kommit med förslag och zombiejag har tvingat mig själv upp ur bädden! Aldrig att jag själv skulle lyckas komma på något att göra. Det är som att kroppen känner vad den behöver allra mest (sömn) och sätter därför sig kanske lite i skydd genom att avaktivera alla tänkbara tankar som kan leda till någon form av aktivitet! Det positiva i denna trötthet är att jag somnar väldigt lätt, bara jag blundar ba pooff (haft stora problem med det förr) och sover till och från väldigt djupt (även om jag fortfarande vaknar väldigt ofta varje natt) Den biten känns som en stor gåva! Det negativa är helt enkelt att inte orka med annat, då det finns så mycket jag både skulle vela och borde göra. 

Men no stress, det sägs vara bra att sova när kroppen är trött, och ljuset i tunneln är att tröttheten sägs försvinna någorlunda efter v 12:) Då kanske vi kan gå på en och annan dejt kompisar!

Nu hörni är klockan 19.40 och jag ska SOVA! 😂 Godnatt fina!

Moderskänslorna växer

Publicerad 2014-10-26 07:05:30 i Första trimestern, Graviditet,

Vaknade till klockan 06 och kände mig pigg, på en söndag... Nåväl, drömde återigen att vi fått en tösabit. Det var en så verklig och mysig dröm. Jag kände moderskänslorna hela vägen in i kroppen, hur extremt rädd jag var om den lilla och hur jag kunde kolla på hon i timmar utan att tröttna. Det var så otroligt häftigt! Vi hade glömt att köpa en mössa till stackarn så det var dagens mission, och jag var så otrolig rädd att hon skulle frysa i sin bilbarnstol så jag bäddade ner hon i filt efter filt efter filt, fastän hon även hade en varm och go overall under. Ja, jag har ju hört att det är redan nu den börjar, den ständiga oron. I dagsläget oroar vi oss för att förlora den lille, när graviditetens månader passerar allteftersom dyker nya obligatoriska orosmoment upp för att inte tala om "verklighetens oro" då barnet väl är fött. Jag drömmer liksom till och med om hur orolig jag är för att vår lilla ska fara illa och frysa. 

Efter vårt besök hos barnmorskan kändes allt lite verkligare. Den rädslan att förlora barnet och inte riktigt våga hurra förrän v12 passerat blev en aning mindre, istället skapades ett lugn hos mig där jag allt eftersom börjar förstå att det är sant! Jag ÄR gravid!!! Att en människa växer i mig och kommer resultera i en bebis i slutet på maj. En bebis som kommer förändra livet för alltid för både mig och Pär, och det känns så galet rätt! 

Jag vill nu bara belysa att vilket kön det blir spelar noll roll! Jag har drömt två gånger att det blev en tjej och vissa säger att det säkert är sanndrömmar då jag drömt sådana förr, men själv har jag väldigt svårt att ens gissa vad det är för någon sprätt som växer i mig just nu. Jag ska vänta några månader till, när
magen börjar synas och jag börjar "lära känna" den lille mer, då kommer jag ge mig på en gissning. Haha, alltså gud det är inte klokt! Kan det vara SANT! Jag kan säga det hundra tusen gånger och ändå förstår jag inte riiiiiktigt. 

JAG ÄR GRAVID
JAG ÄR GRAVID
JAG ÄR GRAVID
JAG ÄR GRAVIIIIIIIIIIIIIID!!!!!

Stor dag, inskrivning

Publicerad 2014-10-24 08:26:01 i Första trimestern, Graviditet,

Idag är det en stor dag för oss, nämligen första besöket hos barnmorskan, inskrivning! Woohoo! Känns som mer verkligt nu. 

Har ett önskemål från en läsare (hahaha det känns så kul att skriva så) att berätta mer om hur jag mår och hur kroppen förändras;) 

Det har inte blivit så stor skillnad på saker jag känner i dagsläget och saker jag kände i början. Skillnaden är mest att jag upplevde "håll", lite känsla av hugg och mycket molnvärk den allra första tiden, medan det idag avtagit lite på den fronten. Molnvärk kommer och går men inte alls lika mycket som just i början. 

Något som dock blivit mer förändrat idag är brösten, väldigt hårda/spända på  framförallt morgonen och så har de blivit större. På nätterna är dom nästan det största problemet eftersom de då ömmar extremt mycket och så upplever jag då även en känsla av ilningar i bröstvårtorna. Bh-n är det första som flyger av då jag kommer hem! Magen har inte förändrats så mycket än, annat än att jag känner mig en aning uppsvälld. Hatar att ha på mig saker som stramar åt runt midjan så byxor är bara att glömma nu☺️ Illamåendet är fortfarande kvar så kräm,fil, frukt/nypon/blåbärssoppa, mjölk och frukt är några räddare i nöden. Trötthet,  denna trötthet som kommit till mig är av så udda slag. Något jag aldrig upplevt på liknande sätt förut. Det är verkligen som alla skriver, det går att somna iprincip var som helst. Däremot är inte nattsömnen speciellt djup, vaknar oftare än vanligt! Hjärnan är inte med i svängarna, känner mig extremt trög hela tiden, humöret har sina ups and downs och övergången däremellan kan ske extremt fort. 

Där fick ni lite djupgående info även om mycket känns som sådan jag tidigare skrivit om ☺️


Om

Min profilbild

Umeå, 25 år, mamma till Hedvig född 2015 i juni. Förskollärare som nu är mammaledig och bor i fjällen, Tärnaby med min familj. Älskar att vara mamma, fota, skriva, laga mat, måla, naturen, godis, skratt, familj, köra skoter, smoothie😋 Välkommen!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela