S K O R P I O N S O L A R

Dagens form

Publicerad 2015-05-31 17:49:15 i Graviditet,

Vid frukostbordet imorse. Dagliga pillerintager Niferex och gravidpillz, smoothie och ibland har en tur och kan trycka avokado, keso och paprika-mackor. 
Dagens kula har denna form. Rund och stor som en basketboll eller tre. Såg dock inte så enorm ut på denna bild, nåväl. Den är stor. Jag svär. Naveln börjar liksom nästan gå utåt nu, inte ba platt utan ja ni fattar. Haha.

Och jag som trodde/hoppades på att få fira morsdag. Nä, får vänta verkar det som:) Nu står vila på schemat, snart kommer syster M hit och då ska jag bjuda på hemmagjord rullpizza...... Bäste rätten ever ha

Vad vänt du på?

Publicerad 2015-05-31 14:29:45 i Graviditet,

Ja, kanske var det vaggan du väntade på? Nu är även den på plats, bäddad och klar. Vagnen har en ny fräsch "andandes" madrass, också bäddad och klar. Skötbordet har varit klar i femton år och likaså din garderob. Va, bitringar? Jo såna har vi fått av dina mostrar men lugna dig lilla barn de kommer inte vara intressanta när du är nykläckt. Mössor? Jo du såna har flertal nära och kära sytt och virkat till dig så vad mer vill du begära innan du kikar fram? Jo jag läcker mjölk och har gjort det sedan vecka 21 typ så det lär väl finnas mat åt dig, blöjor har vi, bilbarnstol jodå. Matstol? Ska du kräva det redan? Lugn nu du kanske ska börja med att födas sedan stabilisera din nacke lite innan det blir relevant, men visst, vi har en sån stol här ändå! Så det finns inget mer du borde kräva nu tycker  jag! Viktigast av allt är all kärlek vi sitter och ruvar på, den gör snart så vi exploderar! Kom nu lilla vän!❤️

Här kommer höjdpunkter från början av min graviditet.

Publicerad 2015-05-30 13:47:00 i Graviditet,

Kollat igenom min blogg lite idag och tänkte bjuda på lite citat utklippt från diverse inlägg som för mig väcker starka, betydelsefulla minnen. Det får mig att minnas vilken resa vi haft och hur många olika känslor som rusat runt i min kropp, och att vi trots allt tagit oss hela vägen hit där vi är idag och snart är i mål. Det känns rättså fantastiskt att sitta här nu och veta att det gick vägen såhär långt. Det är trots allt inte alls ovanligt med missfall och jag är extremt tacksam att sitta här med en kanonkula just idag, med facit i hand om hur mina månader som gravid faktiskt blev. Älskade bebis. Älskade älskade du. 

---

19 september- Första inlägget

Jag fick reda på att jag väntar barn den 16 september, 3 dagar sedan. Sedan dess har dagarna gått långsamt, säkerligen för jag vill att de ska gå fort så jag på riktigt kan andas ut. Hur som helst, jag fick reda på det den 16 sept och sedan dess har jag levt på rosa moln. Varje litet tecken kroppen givit mig på att någon växer inom mig, känns helt fantastiskt. Att denna någon är en del av mig och Pär ger en känsla som är helt obeskrivlig. När jag förstår att det är sant skrattar jag, ibland gråter jag, ibland bara ler jag, oavsett så blir jag helt varm i kroppen av lycka....

Den verklighet som fanns hos mig för tre dagar sedan, innan beskedet, existerar inte längre. Så fort jag fick reda på att jag är gravid snurrade min värld runt några varv och landade på ett helt nytt ställe. Allt känns plötsligt annorlunda och ingenting känns så viktigt som att den lilla i min mage ska må bra och växa i sin ordning.

Välkommen till min kropp, lilla älskade du!

---

 24 september- Mitt första postivia test som gav obeskrivligt lyckliga chockade känslor

 Total lycka! Förstår fortfarande inte. Längtar till magen växer:) 

---

4 oktober-  Här var jag riktigt orolig för missfall

...längtar med andra ord till den typ 10 november. Så. Galet. Mycket! Bästa du, stanna, stå ut, kämpa, vi kommer få det fantastiskt du jag och Pär. ❤️ Du kommer hamna i vår lilla trygga familj som kommer vara omringad av två andra stora familjer, Pärs och min, som alla bara längtar efter dig. Du kommer bli yngst i kusinskaran och alla kusiner kommer älska att pussa på dig. Du kommer få skydd av alla våra vänner och du kommer hamna i en värld med det största skyddsnätet du kan fantisera om. Så kämpa på där inne i min mage, så ses vi i Maj. ❤️ 

---

22 oktober- En längtan att få berätta för världen

Längtar så jag spricker till jag får dela med mig av den stora nyheten till alla, till den inte behöver vara en hemlighet för "säkerhetsskull". Det är ju det största och mäktigaste som någonsin hänt mig, en händelse som gör mig så otroligt glad att jag bara vill skrika ut det till hela världen!

---

7 november- Mysigt att bära något ingen vet om.

Det är ganska fantastiskt att tralla runt "nygravid"/3mån-gravid ute i knastrande vinter där omgivningen är helt ovetande om att en liten bebis är i min mage. 

---

10 november- Lyckan exploderade i kroppen

Risken för missfall minskar markant efter v 12, och nu är jag i v 13! Dör av lycka! 

---

12  november- Första gången vi skulle på ultraljud, rädsla för att inte se ett tickande hjärta

Detta är den viktigaste dagen hittills och min mage knyter knutar just nu samtidigt som jag är extremt förväntansfull och pirrig. Antingen kommer jag bli väldigt glad idag, eller väldigt ledsen, och att befinna sig några timmar innan nu och inte veta vad är lite lagom jobbigt.

---

13 november- Tillåt mig presentera...

 Bebin mådde bara fint och jag har aldrig varit så lättad någonsin i mitt liv. Vilken känsla att se den lille sträcka på benen,röra på armarna och gunga runt i magen, för att inte tala om att både se och få höra hjärtats slag, heeeelt otroligt. Tårarna bara sprutade. Jag har en människa i min mage, jag bär på två hjärtan i min kropp just nu. 
 

---

19 november- Bara enorm kärlek

---
Tankar från idag 30 Maj.
Nu är jag mer än redo att låta denna resa börja på ett nytt spår, där du befinner dig på utsidan och får uppleva och starta nya äventyr med oss, som en familj. Längtan är enorm! Snart ses vi, för var minut som går desto närmare kommer jag dagen jag får se dig i ögonen. Just du som mina senaste 9 månader handlat om, just du som fångat mitt hjärta och tagit mig med storm. Tanken att jag haft dig i min kropp så lång tid och ändå inte vet vem du egentligen är, är helt galen. Det är mäktigt och kommer bli så sjukt stort att få möta dig på riktigt snart!! Älskade lilla sprätt, längtar efter dig.
Foton från alldeles nyss på oss två:


 

 

Om

Min profilbild

Umeå, 25 år, mamma till Hedvig född 2015 i juni. Förskollärare som nu är mammaledig och bor i fjällen, Tärnaby med min familj. Älskar att vara mamma, fota, skriva, laga mat, måla, naturen, godis, skratt, familj, köra skoter, smoothie😋 Välkommen!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela